Sara Carlsson

Det blev inget ponnyderby för mig, som jag hade lovat att det skulle bli.
Men men, nu gjorde jag ett annat val och det är som det är. Det också otroligt roligt, fast på ett helt annat sätt.

När jag började leta ponny igen i början av sommaren, så tittade jag på alla möjliga olika sorter.
D-ponnyer, C-ponnyer.
Ston, valacker.
Färdiga ponnyer som gjort allt, gått SM osv.
Ponnyer som var helt gröna, inte gjort något.
Ponnyer som behövde ridas till.
Ponnyer som hade möjligheter, men inga resultat.
Från 5-åringar till 20-åringar.

Ni fattar grejen.
Jag tittade alltså på allt. Ringde på lite alla möjliga.
Men till slut så föll valet på min lilla Prick. En relativt ung C-ponny, hoppkanon eller som det stod i annonsen "häftig studsboll", som har tävlat en hel del fast inte har några klockrena resultat, med kapacitet att gå de stora klasserna, men behöver utbildas lite mer på marken innan det fungerar i hoppningen.

Ett riktigt roligt projekt med andra ord.
Honom kan jag inte ha bråttom med. Utan vi tar var sak i taget.
När vi var och provred så sa de gamla ägarna att de tyckte han skulle få strunta i hoppningen i några veckor, vilket vi har gjort, och satsat på markarbetet istället.
Nu på måndag är det då dags att hoppa lite på riktigt, inte bara bommar, utan lite riktiga hinder. Han kommer säkert att tycka det är superlajbans och studsa omkring för att han inte har sett hinder på så länge, men samtidigt får vi se om markarbetet har gjort någon nytta ;)

Jag blev fast vid honom första gången jag såg honom på annons, i början av maj. Fast då hade vi inte ens i tanken att börja leta ponny.
Sen när jag började leta på riktigt, var han ute på annons igen och då ringde vi på honom, men det var för många som skulle komma och prova, så vi skulle ringa senare i veckan, vilket vi gjorde. Då hade de valt att ta bort annonsen på honom, inte för att många var intresserade, utan för att de tyckte att han hade "backat i utvecklingen" om det stämmer, så de ville behålla honom ett tag till och rida till honom. Men några dagar senare kom annonsen ut igen, då de inte hade tid för honom och behövde få honom såld. Vi ringde igen och fick en tid för provridning.
Jag blev kär, trots hans bus och farande hit och dit ;) Mamma var inte lika kär. Tyckte att han var för vild och okontrollerbar. haha. Men jag hade bestämt mig, det var honom jag skulle ha.

Så det blev besikting, jag köpte honom och nu har jag haft honom i drygt en månad ^^
Det är ganska delade åsikter om honom i stallet, vad jag har märkt. Många tycker att han är söt och charmig, vilket han är, och är glada för min skull.
Sen finns det dom som inte sagt ett ord om honom, knappt tittat åt honom, inte ens sagt, "vad roligt att du har skaffat ponny, grattis". (till och med ur personalen) Men dom får man ta med en nypa salt, vi kör på vårat race, om dom inte förstår varför jag vill rida ponny, så får dom väl fundera på det ett tag till ;) (men ett "vad roligt för dig", tycker jag allt att man kan klämma fram till någon som är lycklig för att de skaffat sig en ponny, även om mn inte tycker så själv)

Jag ångrar mig inte iallafall. Även om det skär i mig när man tittar på andra som hoppar, tävlar och når framgångar.
Jag hade chansen till en helt färdig ponny, att kunna tävla relativt högt nu med en gång. Men det kändes i slutändan inte rätt mot ponnyn. Att skaffa en sådan ponny till tävling och sen sälja efter en liten tid, nej, även om det hade varit grymt roligt och det är det jag egentligen vill, så är det inte rätt mot ponnyn.
En ungponny däremot, har hela livet framför sig. Cabi behöver bygga på sin rutin, han ska fortsätta sin utbildning och sen nästa sommar någon gång, så tror jag att han kommer vara en kanonponny.

Detta blev det bästa alternativet.