Sara Carlsson

Här kommer den utlovade historien om Soccans och min tid tillsammans!
Jag gör det i olika delar, annars blir det för långt att läsa åt gången ;)


Del 1

6 Juli 2009
Den ponnyn vi skulle köpa, gick inte igenom besiktningen, så var därför ganska nere. Vi bestämde en ny besiktning, men ångrade oss i sista stund. Bara någon dag efter så vi åkte till Höjder i Halland, för att titta på en D-ponny. När vi kom dit, så tyckte jag väl inte att hon var så himla mycket för världen.. En brun, lite halvtjock ponny med omusklad överlinje, (halsen var dock fin), skav från flughuvan och inte sådär jättesött utseende. När jag skulle rida gick det inte särskilt bra hela tiden, hon ville inte fatta galopp, bestämde avsprångspunkt själv och sprang vid sidan om hinderna.. haha. (Majja var där och kan intyga det hela) Men det var väl något som jag fastnade för trots att det mesta gick åt skogen. Hon såg så snäll ut, lilla ponnyn, med glimten i ögat. Så varför inte liksom? Att rida henne kunde jag lära mig sen ;) Det är roligt med en utmaning!
Ägaren, som var en vuxen, kallade henne bara för ”ponnyn” eftersom hon hade henne och tre stora hästar. Men Ponnyn kunde hon ju inte heta, då skulle det nog bli en himla förvirring hemma i stallet, så Majja kom på smeknamnet Soccan, och så fick det bli :)


Här är några klipp från provridningen, bra som dåliga:
(det är sånahär språng och sånt självförtroende i hoppningen jag jobbar på att få tillbaka nu som hon har tapppat efter sjukdom och skada..)



Den 13 Juli, en vecka efter provridningen var det besiktningsdags. Hon gick igenom utan problem och då blev hon alltså vår! (sen att hon höll på att dra iväg med mig på stallbacken utanför kliniken är en annan femma, haha)
På vägen hem så gick bilen sönder.. Det gick att masa oss fram tills det var ett antal mil kvar bara, då tog det stopp. Vi fick stanna och lasta ur hästen i väntan på bärgningsbilen. Dock så stannade vi vid en gräsplätt där det var blött i marken och sjukligt mycket mygg, vilket Soccan hatar. (så fick vi reda på det) Hon ville absolut inte stå still, utan skulle helst dra omkring med mig hängandes efter..
Men till slut efter en lång väntan så kom det en bärgningsbil som vi körde upp vår bil på och transporten fick sitta fast efter bärgningsbilen.
Vi fick skjuts hem till det vanliga stallet som är tomt över sommaren, där lastade vi ur ponnyn och så fick hon stå i en av uteboxarna medans mamma och pappa hämtade farfars bil, så vi kunde köra över till Öland och sommarstallet där vi skulle stå då.
Till slut kom vi fram, mitt i natten, till stallet. Soccan fick gå in i sin box, med en himla massa nyvakna nyfikna hästar omkring sig.

De första dagarna gick som en dans, eller ja, nästan. Hon var superrolig att rida, dock ganska stark och okänslig.. ville bestämma själv och så. På väg in från hagen så hade hon bråttom bråttom och drog iväg med de som jobbade där. x) Träning från marken blev alltså något jag fick noga med från starten.  Vi hopptränade några gånger, ganska snart efter hon hade kommit och åkte på hoppkurs för att komma igång med en gång. Det är bättre att träna och få hjälp så snart som möjligt, än att bara rida själv, särskilt i början när man inte känner hästen tycker jag. Hon gick mycket bakom hand och ville krulla ihop sig..
På hoppkursen för Mats Torstensson fick vi byta bett och nosgrimma för att hon drog som en dåre efter hinderna och la tungan över bettet, hehe. Men vi fick i alla fall en massa beröm från olika håll och det var så otroligt roligt och lärorikt!
Det blev en del barbackaridning, eftersom vi bara hade lånat en sadel som inte låg helt hundra under tiden tills vi skulle prova ut en till henne.
Vi galopperade i skogen barbacka och längs med åkrar, hoppade terränghinder och hade allmänt roligt :D Hon tyckte det var lajbans och drog på ganska rejält, men gjorde aldrig något bus.









Fortsättning följer, haha ;)